bara på nissaström har min själ sin ro

jag vet inte vad jag ska göra eller säga. jag har levt på nissaström ända sedan maj förra året. levt för att åka dit nästa gång, men nu finns det ingen nästa gång. det finns inget nissaström i min framtid längre. efter idag och igår kväll trodde jag att jag var tömd på vatten, men ändå ser jag knappt skärmen längre.

alltså. ami, ledarna och konfirmanderna, tack, tack, tack. ni är så fina.
och vi, scones degen som blivit scones. ni är så jävla bra. ni är så otroligt fina hela bunten. ni ska ha mer än tack. jag älskar er. jag håller er kvar, alltid.

på nissaström kan jag andas. på nissaström kan jag leva.
jag tror jag kommer kvävas. jag tror jag kommer dö.
fan.