when we where winning

Helgen har varit fin med vin och öl i goda vänners lag på en sleten (läs fin) pub. Helgen har bestått av prat om livet och om slutet (låter mer deprimerande än vad det var). Och på balkongen utanför Moas fina gula hus med varsin cigg konstaderade vi att förr var man nere för att livet var trasigt, nu är man nere för att man själv är trasig fast livet är underbart. Det är bättre att vara trasig och leva fint, än att må okej och leva trasigt.
Och det är okej att vara lite skavd i kanterna och vara lite sönder då och då när man är 17 år.

Fredagens outfit: